Somewhere between past and future.

Äntligen! Gatorna sopas rena från all småsten och sand och snön vid vägkanterna skyflas bort. Att cykla känns harmoniskt igen och jag kan inte annat än le och konstatera att det är vår i luften. Det faktum sätter guldkant på min i övrigt stress-förpestade tillvaro. Tenterna hopar sig, likaså alla inlämningsuppgifter och ordet sommarjobb har aldrig varit lika ångestframkallande.
Men no time to feel pity, bara att bita i det sura äpplet och ge sig själv ordenlig spark i baken. 

Nu en kopp te och ett par timmar tentläsning.


Jag kanske inte har världens bästa självdisciplin, men matlagning, det kan jag tammetusan.