Somewhere between past and future.

Jag har återgått till vardagen efter förra veckans Pampasfestligheter och bravader. Livet i en ständig dimma, där allting flöt på som en dans på röda rosor, har bytts ut mot det verkliga livet där förkylning, mängder av skolarbete och diverse andra plågsamheter gör sig ständigt påminda. Som ett hårt slag i magen, men det var det värt. Jag har haft hysteriskt roligt. Kunde inte ha uttryckt det bättre än schlagerkungen himself; det har varit alldeles fantastiskt! 

Imorgon börjar jag klättringen mot trettio.